En pappaärvd vagga!
Hilda sover i samma vagga som P sov i när han var liten. Hans pappa dvs Hildas farfar har snickrat den och Ps farmor L målat, tycker den är så vacker. Så mycket hjärta och själ bakom denna.
I denna sover vår lilla H så gott.
Mamman här gillar att den är gjord i ”arbetshöjd”, så slipper man böja och kröka ryggen varje gång man ska ta upp eller lägga ner. Vaggan är inte bara Hildas, utan kommer skickas runt i P:s familj o till Hildas faster, så fint med dessa släktklenoder som håller och kan användas av flera generationer.
Detta fina handvirkade överkastet har H:s mormor virkat, med mormorsrutor såklart. Så himmelens fint. Blir rörd bara jag tänker på tanken bakom detta. Så fint, så fint. Tänker mig att vi kommer bädda både spjälsäng och princesssängen med detta sedan. Jo Hilda har en gammal gedigen träsäng som jag själv sov i när jag var liten tös, vi har alltid kallat den ”princesssängen”. Den står fortfarande på mina föräldrars övervåning men tanken är att den så småningom ska flytta in i Hildas rum, kommer bli så fint!
Nallen fick Hilda i present av farmor och farfar.
Denna visa, som mina föräldrar sjungt för mig sjunger vi nu för vår lilla tjej. Den betyder något speciellt för mig. Lugn och avslappning. Jag ser nästan den där blomman på ängen som vaggar i vinden och hur änglarna breder ut sina vingar runt barnen. På samma sätt som sången skapat bilder hos mig hoppas jag att de sånger vi sjunger för H ska skapa fina minnesvärda bilder för henne.
Ack så skönt, slumra in,
i bädden så fin,
som blomman på äng,
i en gungande säng.
Och guds änglar de små,
breda vingarna ut,
och kring barnet de stå,
till dess natten är slut.
Text: Alice Tegnér
En pappaärvd vagga, kan det bli bättre? Nu är det dags för oss att slumra in här, i vagga och säng.
Sov gott ni med! <3